Innovation begränsas inte av utbud utan av efterfrågan. Demand Acceleration är en metodik för hur offentlig sektor kan driva innovation och omställning med offentlig upphandling som verktyg, genom att öka efterfrågan på hållbara lösningar.
Offentlig upphandling omsätter årligen över 800 miljarder kronor bara i Sverige. Om bara en procent skulle kunna användas för att driva innovation och utveckling så skulle det motsvara mer än dubbelt så mycket som hela Vinnovas nuvarande budget.
Är du intresserad av hur den offentliga affären kan driva innovation av hållbara lösningar, baserad på behov och utmaningar, genom en effektiv upphandlingsprocess? Läs mer om metodiken för Demand Acceleration nedan, eller kontakta oss!
Lina Svensberg, Process Leader
Titta på filmen för att få en överblick av metodiken, samt en inblick i hur Karlstads kommun upphandlat den allra första tjänsten med stöd av Demand Acceleration.
Här hittar du ytterligare en film som också beskriver metodiken, men med ännu större fokus på processen och innovationsarbetet i i den första upphandlingen.
Inköp av tjänster och produkter i offentlig sektor görs genom upphandling, där anbud utvärderas mot varandra utifrån föreskrivna specifikationer. För innovation däremot, är specifikationer sällan vare sig formulerade eller kända på förhand och processen i sig blir en resa in i det okända. Men det går att kombinera upphandling och innovation. En förutsättning för det är att man ser de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling (icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande) som riktlinjer för interaktion mellan den offentliga kunden och dess leverantörer.
Innovation handlar om nya eller bättre lösningar som skapar värde för samhälle, företag och individer. De lösningarna uppstår generellt genom en utforskande, experimentell och iterativ process, där utvecklingen av produkten går hand i hand med utvecklingen av en marknad för produkten. Vill man skapa förutsättningar för innovation behöver man skapa utrymme för detta i sin organisation. Det betyder att det behöver finnas resurser för utforskande och experimenterande, och en plan för när och hur de resurserna kan användas. Det krävs också en förankring i organisationen, från alla involverade roller och funktioner. De flesta innovationsansatser misslyckas. Men omfattande analyser tidigt i processen, i syfte att minimera riskerna, leder framför allt till längre processer, inte nödvändigtvis bättre. Det är förmågan att omfamna misslyckanden, och att steg för steg lära sig vad som fungerar och inte fungerar som är nyckeln till framgång. Och det är ett nödvändigt mindset för framgångsrik upphandling av innovationer med ett skalbarhetsperspektiv. Det gör att parterna i processen kan ta begränsade risker i början, när det är störst osäkerhet, och stegvis öka risktagandet i takt med att osäkerheten minskar.
Innovation är vanligtvis en samskapande process mellan användare, och de som tillhandahåller lösningarna. Men det går inte att analysera fram på förhand vilken leverantör som kommer att samskapa den bästa lösningen med användarna. Istället för att välja ut en enda leverantörer till den samskapande processen så bör därför många alternativa leverantörer bjudas in. De som visar sig sakna förutsättningar att möta kundernas behov, eller att på ett uthålligt sätt kunna skala upp upplösningen på marknaden, bör sedan väljas bort efterhand. Innovationsprocessen behöver därför ge utrymme för samskapande i flera faser, där varje fas innebär minskad risk och osäkerhet, och där de som inte har förutsättningarna att möta behoven väljs bort.
Behov, krav och lösningar exponeras, utvecklas och förtydligas i takt med att en innovation växer fram. Användande av skisser, presentationer, demonstratorer och prototyper skapar förutsättningar för interaktion och dialog. Förståelsen för behovet kommer därmed att utvecklas under processens gång. I en samskapande process betyder det att de potentiella lösningarna och dess leverantörer behöver inkluderas i processen så tidigt som möjligt. Därför behöver formuleringen av behovet inte ses som en slutpunkt av en behovsanalys, utan som en startpunkt för en behovsanalys integrerad i innovationsprocessen. Den köpande organisationen behöver ofta utveckla sin verksamhet för att kunna dra nytta av innovationen. Interaktionen med den framväxande innovationen skapar insikter om den egna verksamheten, och verksamhetsutvecklingen blir en integrerad del i upphandlingsprocessen och skapar förutsättningar för framgångsrik implementering.
Skalbarhet behöver inkluderas i alla steg av processen, från marknadspotential av behovet, till utvärdering av lösningens affärspotential och leverantörernas förmåga att sprida lösningen. Om lösningen inte sprids, så skapas bara värde för upphandlande kund och andra organisationer med liknande behov kan inte ta del av lösningen. Detta begränsar samhällsvärdet av innovationen. Den första och enda kunden behöver då bära alla kostnader för utveckling, vidareutveckling och förvaltning, och leverantören har bara en inkomstkälla. Ingen ensam kund kan tävla med den utveckling som tvingas fram på en konkurrensutsatt marknad. Det betyder också att det ligger i kundens intresse att leverantören lyckas med att skapa en ekonomiskt hållbar lösning - och att kunden bör sträva efter att det ska gå bra för dess leverantörer. För leverantören innebär det att de parallellt med utvecklingen av lösningen också behöver utveckla sin affärsmodell för att bedöma och utveckla skalbarheten i sin affär. En lönsam och skalbar affärsmodell är en förutsättning för att kunna säkerställa en långsiktig och värdeskapande leverans till köpande organisation samt sprida lösningen till andra. Men då det inte ligger i den offentliga organisationens mandat att utvärdera eller utveckla marknadspotentialen av ett behov eller en lösning så behöver en intermediär vara med i processen.
Leverantörerna måste äga de immateriella tillgångar som utvecklas under processen. Det går att kombinera med principen om samskapande på följande sätt: Leverantören äger sin idé (koncept/prototyp/produkt etc), men inte de insikter som uppstår hos den köpande organisationen, som ett resultat av interaktion med idén (konceptet/prototyen/produkten etc). Alla insikter som uppstår hos den köpande organisationen under processen, behöver delas med alla som deltar i processen, inklusive alla leverantörerna. På så sätt kommer det samlade arbetet, av alla som är med i processen, leda till en djupare förståelse av behovet, och slutprodukten kommer att dra nytta av alla insikter som uppstått under processen.
Vad skulle hända om all upphandling blev innovationsvänlig, och alla innovationsprocesser i offentlig sektor upphandlingsvänliga? I den här artikeln utreder och analyserar Lina Svensberg, innovationsledare
I dag lanserade Karlstads kommun ”Öppna Staden”. En helt ny tjänst som erbjuder en digital guide för att människor med kognitiva utmaningar mer självständigt ska
De hände mycket i DigitalWell Arenas ekosystem mellan den 12 och 13 juni. Som en del av att vi delade ut vår utmärkelse DigitalWell Award
Process Manager
+46 (0)76 137 97 68
lina.svensberg@compare.se
Process Manager
+46 (0)72 530 36 88
neshe.tuna@compare.se
Process Manager
+46 (0)73 328 17 36
elin.fouganthine@compare.se
Communications
+46 (0)73 653 62 67
anders.milde@compare.se
Har du frågor, inspel eller är intresserad av att vara med?
Det regionala projektet DigitalWell finansieras av Europeiska Unionen – Europiska regionala utvecklingsfonden. Syftet med DigitalWell är att vi tillsammans ska utveckla digitala lösningar för behov inom välfärden med användarens egenförmåga i fokus.
