Svensk vård är fantastisk. I ett internationellt perspektiv är håller den hög kvalitet, det vill säga, den hjälper en patient med de problem denne har. Den är också, jämförelsemässigt sett, kostnadseffektiv. Vårdens stora problem är tillgänglighet. I Sverige får vi vänta alldeles för länge på att få hjälp och alla som bor i Sverige har någon gång suckat när de suttit alltför länge i ett väntrum eller fått en kallelse till en tid vi inte kan. Därtill står nu vården inför en gigantisk utmaning, de skatteintäkter som just nu finansierar vården kommer inte räcka om bara några år.
Så vad gör vården? Jo, de gör massor. Flitiga vårdledare engagerar sig en mängd initiativ. De handlar om alltifrån att vara än mer kostnadseffektiv, till att finna nya lösningar som bättre tillhandahåller vård för människor som behöver det. Detta är jättebra satsningar och de behövs. Vi måste stötta vår viktiga vårdpersonal och ge dem alla de resurser som de kan få.
Men en sak ser vi inte lika mycket av. När jag studerar vården ser jag för få initiativ som handlar om hur man via digitala lösningar kan bemyndiga människor att ta hand om sin egen hälsa. Personer som lär sig använda nya tekniska lösningar, alltifrån appar till robotar och andra innovationer, kan hjälpa människor att ta hand om sin egen hälsa på ett sätt så att vårdbehoven totalt sett minskar. Sådana åtgärder, digitaliserad prevention, har potential att radikalt minska trycket på vår vårdapparat.
På samma sätt kan digitala lösningar av olika slag hjälpa till med rehabilitering. På så sätt kan antalet återbesök minska och människor med som tidigare haft vårdbehov snabbare komma tillbaka till full hälsa. Här kan digital teknik stödja tidigare patienter med påminnelser om rehabilitering och stöd för att leva ett hälsosamt liv. Även här med resultatet att kraftigt reducera trycket på vårdapparaten.
Ett problem i sammanhanget är att den digitala tekniken inte är tillräckligt utvecklad. Utifrån ett kundperspektiv har det tyvärr varit alldeles för lätt att köpa teknik men svårt att köpa lösningar.
Digitalisering skulle kunna förbättra vården på det sätt jag ovan pekar på. En rapport från konsultföretaget McKinsey visar att Sverige kan spara 180 miljarder på att digitalisera vården. Men den viktigaste poängen med digitalisering missas lätt – nämligen att den skall ske i syfte att anpassa vård till individers behov och stödja deras processer så att de när hälsa. Målet med digitalisering är inte mer teknik utan bättre hälsa. Blicken behöver riktas utåt mot patienterna och inte inåt mot organisationen eller tekniken i sig.
Vad behöver då ske för att vården ska kunna hantera sina tillgänglighetsproblem och IT-företagen ta fram lösningar som stödjer detta? Jo, det handlar om att vi behöver utgå från användaren. Detta är inget lätt. Mängder av forskning visar att alltför många organisationer hellre ser till sitt eget bästa och ovan nämnda McKinsey-rapport är bara ännu ett exempel på detta (de fokuserar på sparade pengar inte bättre hälsa). Även vården, som ju de senaste åren talat en hel del om patientcentrering, behöver bli bättre. Bara ordet patient, som ju handlar om någon som tålmodigt väntar, rimmar ju illa med en organisation som önskar öka sin tillgänglighet.
Inom ramen för Digital Well Arena är målsättningen att genomföra forskning som har till målsättning att underlätta för vårdtagare att använda digital teknik som underlättar prevention och rehabilitering. På detta sätt minskar vi trycket på vården. Vi skapar också möjligheter för IT-företagen att utveckla lösningar som utgår från användares behov för att de ska kunna nå det värdeskapande målet hälsa. Digitala lösningar som stöttar människors möjligheter att stanna eller återvända till hälsa – det är ett viktigt mål för forskningen inom Digital Well Arena.
/Per Kristensson, professor och föreståndare för Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet
