DigitalWell Arena leder ytterligare ett initiativ för etablering av nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar. Målet är att stärka offentlig sektors kunskap och kapacitet – vilket borgar för en ökad tillgång till säkra och effektiva digitala hälsotjänster för hela befolkningen.
Över 200 000 hälsoappar finns tillgängliga på den svenska marknaden, men deras potential att bidra till bättre hälsa är fortfarande underutnyttjad. För att kartlägga varför presenterade DigitalWell Arena nyligen en förstudie som belyser de största utmaningarna. Kärnan är att bristen på ett nationellt ramverk för att utvärdera hälsoapparnas kvalitet skapar hinder för både användare, tillverkande bolag och inom vård och omsorg.
Insikterna från förstudien samlades i en rapport med ett antal rekommendationer. De mest centrala är att en myndighet behöver ges ett helhetsansvar för kvalitetssäkring av hälsoappar och att ett nationellt ramverk med en tydlig kravbild börjar tillämpas.
Vill uppmuntra användning av befintliga ramverk i offentlig sektor
I väntan på strukturella förändringar behöver kunderna, inte minst inom offentlig sektor, prioritera att öka kunskapen om kvalitetssäkring. Det nya projekt som drivs av DigitalWell Arena, Leap For Life och Linnéuniversitetet sätter fokus på just det.
En nyckelaspekt är att få offentliga kunder att tillämpa befintliga kvalitetsramverk. I första hand handlar det om ramverk som kan ta ett större helhetsgrepp, såsom det nordiska kvalitetsramverket NordDEC och den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021.
– Även utan ett nationellt beslut ger dessa ramverk guidning för att utvärdera hälsoapparnas säkerhet och effekt. Genom att samla insikter från både offentlig sektor och bolag skapar projektet kunskap som kommer att bidra till att visa vägen framåt för Sverige, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena, och Anders Åmberg, IT- och digitaliseringschef för vård och omsorg i Arvika kommun. Arvika är en av fyra offentliga aktörer som ska lära sig mer om hur befintliga ramverk för kvalitetssäkring kan tillämpas i praktiken.
Fyra offentliga aktörer deltar i projektet: Region Värmland, Karlstads kommun, Arvika kommun och Akademiskt Primärvårdscentrum i Region Stockholm. Utifrån deras behov kommer ett antal relevanta hälsoappar att väljas ut för genomlysning enligt de befintliga ramverken.
– Syftet är att göra en tolkning av hur bolag och offentlig sektor upplever ramverkens relevans och omfattning. Det handlar också om att identifiera om det finns olika tolkningar av regelverken, eller andra hinder för att hälsoappar ska kunna tas i användning, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
I dagsläget bedöms hälsoapparnas kvalitet av varje kommun och region. Det bromsar implementeringstakten och skapar en ojämlik tillgång till nya lösningar runt om i landet. För bolagen innebär den otydliga kravbilden höga utvecklingskostnader, eftersom varje kund gör en egen kravställning.
Dagens modell bromsar implementering
Anders Åmberg är IT- och digitaliseringschef för vård och omsorg i Arvika kommun, som ligger långt framme kring tillämpning av trygghetsskapande teknik inom vissa områden. När det gäller att implementera hälsoapplikationer sätter dock kvalitetsfrågan begränsningar för ambitionsnivån.
– Ett nationellt ramverk skulle underlätta mycket. Idag läggs ett väldigt stort ansvar på varje enskild kommun. Arvika är en liten kommun med begränsade resurser, och det arbete som kvalitetssäkring av en hälsoapplikation innebär gör att vi måste göra en hård prioritering kring vad vi kan ta in.
Ökad kunskap via seminarieserie
Projektet kommer att bjuda in till flera öppna seminarier med syftet att öka kunskapen inom offentlig sektor om möjligheterna med att använda gemensamma kvalitetssäkringsramverk. Den långsiktiga ambitionen är att lägga grunden till ett community, där offentliga aktörer kan utbyta erfarenheter som gör det lättare att utvärdera och implementera hälsoappar.
