Hur kan man göra digitala hälsotjänster mer inkluderande? Det vill Centrum för genusforskning titta närmare på i en studie för DigitalWell. Därför söker man nu deltagare från tre användargrupper som ofta förbises: Transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen.
Digitaliseringen kan skapa möjligheter för en mer inkluderande och jämlik hälso- och sjukvård. Samtidigt finns det flera studier som visar att digitalisering också kan öka hälsorelaterade ojämlikheter om inte hänsyn tas till sociala kategorier som genus, etnicitet och klass i innovationsprocesser.
– De är inte så mycket fokus på just de frågorna, utan mer på hur bra digitaliseringen kan vara för vår hälsa. Men det finns vissa problem kring förväntningarna om vem tjänsterna är till för, säger Sebastian Mohr, universitetslektor på Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet.
Insikter för mer mångfald
Därför kommer han tillsammans med forskarkollegan Tara Mehrabi att inom ramen för DigitalWell titta närmare på vilka utmaningar transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen kan möta i kontakterna med vården. Syftet med pilotstudien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala sjukvårdslösningar för mer mångfald och jämställdhet.
– Alla tre användargrupperna kan ha olika utmaningar i sina kontakter med vården. Det kan röra både frågor om identitet såväl som psykiska och fysiska hinder, säger Sebastian Mohr.
Det kan exempelvis handla om att transpersoner över huvud taget inte existerar i system som enbart ser män eller kvinnor, eller att interaktion med invandrarkvinnor påverkas av språkbarriärer eller stereotypa bilder som inte ser till individens kompetens. För män från arbetarklassen kan både tekniska tillkortakommanden och vilket förhållningssätt man har till sin egen hälsa innebära ett hinder.
– Det kan till exempel för arbetarklassmän vara svårt att prata om vissa saker. Man kanske har problem med en förstorad prostata och har svårt att kissa, men tar inte upp det. Och eftersom de inte säger något kanske vårdpersonalen inte heller tror att problemen är så stora, säger Sebastian Mohr.
Nu söker man personer från de tre användargrupperna som vill medverka i pilotstudien, som görs i två faser under våren. Den första är ett gruppsamtal med fem till sex personer inom respektive användargrupp. Frågorna handlar om vilka utmaningar man kan stöta på när man söker tillgång till vård, samt vilka digitala verktyg som används för att övervinna dessa utmaningar.
Den andra fasen baseras på individuella intervjuer, med syftet att få veta mer om hur deltagarna upplever att hälso- och sjukvården förändras genom digitala lösningar.
Företag bjuds in att testa tjänster
Det finns även möjligheter för entreprenörer och företag som utvecklar digitala hälsotjänster att delta. I pilotstudien kommer deltagarna att få testa digitala hälsoplattformar och ge feedback på vilka för- och nackdelar de tycker att de har.
– Det ger möjlighet att utveckla en tjänst som inkluderar fler användargrupper. Det är ett viktigt steg i varje innovationsprocess och gör att man för upp ögonen för de utmaningar som finns. Men det kan ju också finnas de som är intresserade av att utveckla en specifik tjänst för till exempel invandrarkvinnor eller transpersoner, säger Sebastian Mohr.
Är du intresserad av att delta i pilotstudien eller vill du veta mer?
Här hittar du mer information och kontaktuppgifter
