Provokatör ser ny välfärd bortom betongen

Anders Ekholm är en av DigitalWell Arenas coacher – den ende med tillägget ”provokatör”. Hans idéer för att transformera välfärdssystemet bygger på att bryta med 1900-talets ”betonglösningar”, på allvar skapa en infrastruktur för data och inse att bättre folkhälsa till stor del skapas utanför sjukvården.

Anders Ekholm sitter i DigitalWell Arenas advisory board, och en del har säkert mött honom som föreläsare på olika konferenser och event. I sin roll som coach och provokatör inom arenan ska han bidra med tankar som utmanar vägvalen i transformationen till framtidens hälsosamhälle.

Titeln provokatör kan ju diskuteras, men för en man som analyserat välfärdsdata på i princip alla departement sedan 1980-talet och länge talat om behovet av förändring är det ingen stor sak. Anders Ekholm berättar att han under sin tid som analyschef på Socialdepartementet en gång blev utsedd till ”allmänläkarnas fiende nummer ett”.

– Jag skrev en rapport om att primärvården försvinner och succesivt blir någonting annat, eller snarare att vårdcentralerna försvinner. Det blir mer hemvård, mer televård eller kanske ett labb vid busstationen som kommer närmare invånarna, säger Anders Ekholm, som inte minst under Coronakrisen fått stöd för sin prognos.

Vill bryta med betonglösningar

Det är hans övertygelse att 1900-talets ”betonglösningar”, där vi kunde bygga bort samhällsproblem med betong för att bland annat få tillgång till rent vatten, avlopp och bättre bostäder, nu har gjort sitt.

– Tittar man på FN:s Human Development Index så är vi i toppen, vi ligger på 95 av 100. Det går egentligen inte att bli bättre, så man kan säga att 1900-talets välfärdsprojekt är klart, även om det finns renoveringsbehov. Det här har vi inte riktigt fattat, utan vi tänker att vi ska lösa nutidens och framtidens problem på samma sätt: centralisera, skapa regler och kasta pengar på problemen, säger Anders Ekholm.

De nya utmaningarna är de komplexa samhällsproblemen. Exempelvis gängkriminalitet, klimatfrågan eller ojämlik hälsa mellan olika grupper.

– Äldreomsorg är ett tydligt exempel. Det finns avdelningar inom samma byggnad, som kan ha en gemensam chef, där den ena avdelningen år efter år fungerar jättebra och den andra år efter år fungerar jättedåligt. Alla de traditionella styrsignalerna och modellerna är identiska, men resultatet blir helt olika. Det är ett typexempel på ett komplext system. Det man måste göra då är självorganisera systemen, så att de får lösa de här sakerna själva, vara tydligare i målbeskrivningen och följa upp resultatet i realtid, säger Anders Ekholm.

10 000 anställda – men inga chefer

Han lyfter det nederländska hemtjänstföretaget Buurtzorg som ett lyckat exempel från verkligheten. Buurtzorg har flera år i rad röstats fram som landets bästa arbetsgivare, de har de mest nöjda brukarna och lägst kostnad per åtgärd. Trots 10 000 anställda finns inga chefer, varje arbetsgrupp på cirka 12 personer är självstyrande och anställer själva nya medarbetare. IT-funktioner fungerar som ett stöd i vardagen.

”Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet.”

Ett liknande resonemang återkommer om hälso- och sjukvården, där Anders Ekholm säger att det finns data som stödjer att små och medelstora sjukhus är mest effektiva. Samtidigt tycker han att hälsobegreppet kopplat till våra levnadsvanor och hur vi mer aktivt kan undvika att besöka vården är minst lika intressant.

– Under 1900-talet, sett till medellivslängd, så stod sjukvårdsframsteg bara för tio procent, resten är rent vatten och avlopp, minskade olyckor, bättre miljöer och boende. Alla de här betonglösningarna. Idag är det lite mer, man tror kanske att 25 till 35 procent av hälsan förbättras av sjukvården, men inte mer. Pratar vi hälsa är det livet i övrigt – mat- och motionsvanor, att ha ett arbete, en meningsfull vardag och till tillgång vackra miljöer – som spelar roll.

Data som synliggör individen

En mer datadriven och individanpassad syn på hälsa är också helt avgörande för att komma vidare, anser Anders Ekholm. Men då måste vi börja samla in data om kollektivet för att också kunna dra slutsatser om individer.

– Vi behöver göra åtgärder som är mycket mer individcentrerade, då måste vi ha data per individ, så vi går från det här 1900-talstänket när det handlar om populationsmedelvärden, där man tänker att feber är över 37 grader. Nu börjar man, lustigt nog, se att människors kroppstemperatur sjunker. Men utan att ha mätt vilken temperatur du har som frisk kan vi inte svara på frågan när just du har feber, sjukvården mäter bara när folk är sjuka.

Här innebär våra lagar och regelverk också en utmaning. I vissa andra länder förutsätter man att insamling av medicinska data är okej, exempelvis i Estland där man aktivt måste säga nej för att undantas. I Sverige krävs istället att du ger ditt medgivande, trots att det enligt Anders Ekholm finns en ”skyhög acceptans”.

– Lagstiftningen är inversen egentligen av vad folk tycker, det är oerhört problematiskt. Vi tycker till exempel inte att bekanta, grannar och arbetskamrater ska få reda på saker av skvallerkaraktär som din inkomst. Samtidigt kan du lätt få reda på vad folk tjänar på nätet. Men om du i en region skulle vilja ha inkomstdata för att kolla kombinationen av socioekonomi och labbvärden, för att sätta in åtgärder på individnivå, får du inte ut inkomstdata på individnivå av SCB. Du får använda data för skvallerverksamhet men inte för att förbättra världen, vilket ju är bisarrt.

Infrastruktur som kräver innehåll

Anders Ekholm vill se en ny, digital infrastruktur för välfärd. Han gör en liknelse med den industriella epoken, där statens utbyggnad av järnvägen lade grunden för export av järnmalm och virke – och vårt nutida välstånd.

Nu handlar frågan lika mycket om vad vi ska och får transportera.

– Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet. Och det är klart att det behövs, om vi ska ha sjukvård ute i varenda stuga i skogen måste vi ha en infrastruktur, så det är ingen oviktig fråga. Men vi måste forsla saker på nätet också.

Anders Ekholm poängterar att den svenska sjukvården på det hela taget är en av världens bästa. Knäckfrågan för framtiden är hur vi ska klara vår nuvarande vårdkonsumtion, när andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt som andelen äldre ökar. Här menar Anders Ekholm att bristen på innovation och att nyttja icke klinisk teknologi är en utmaning.

Gammal teknik blev kontroversiell

Han tycker den debatt som varit kring exempelvis nätläkartjänster (åtminstone innan Corona) är talande.

– Men vad har man gjort? Jo, infört 90-talsteknologin videosamtal. 30 år efter att den uppfanns kom det till vården. Det är ett bra exempel på att vår förmåga att till oss icke klinisk teknologi är dålig.

Anders Ekholm berättar också om hur man i Kanada började analysera data på patienter som ofta kom till akuten med diffusa symptom, och att man då hittade andra sätt att hjälpa dem.

– Det handlar mycket om precision, eftersom vården är reaktiv. Så man gjorde en massa undersökningar utan att komma ihåg att patienten var här alldeles nyss och dra några slutsatser från besöksmönstret, det kostar stora pengar. Bristen på precision är ofattbart dyr, om du behöver fyra, fem eller tio besök för att få rätt diagnos.

Satellitbild av våra vägval

Även när Anders Ekholm zoomar ut lite, och pratar om värdet av vackra miljöer kan han snabbt hitta data som styrker resonemanget. Exempelvis via en dansk studie som visat hur tillgången på grönska i bostadsområden påverkar risken för psykisk ohälsa, eller hur vi väljer våra promenadvägar.

– Om man följer GPS-data och ser hur folk promenerar så är det väldigt tydligt att de tar de vackra vägarna, undviker de fula motorleds- och industriområdena och till och med tar omvägar. Här är man beredd att ta till en tidskostnad för att ta en omväg. Det är så många saker vi behöver fundera på för att adressera hälsa, sjukvården styr inte så mycket över vår hälsa.

Fakta: Anders Ekholm

  • Uppdrag i DigitalWell Arena: Coach, provokatör och en av medlemmarna i DigitalWell Arenas advisory board.
  • Övriga uppdrag: Senior rådgivare för Institutet för Framtidsstudier, ordförande i Storstockholms diabetesförening och ledamot i DIGG – Myndigheten för digital förvaltnings – rådgivande organ.
  • Bakgrund: Har sedan 1980-talet haft olika uppdrag på Finansdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet samt varit analyschef på Socialdepartementet.
eu_fond_logo

EUROPEISKA UNIONEN – EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Det regionala projektet DigitalWell finansieras av Europeiska Unionen – Europiska regionala utvecklingsfonden. Syftet med DigitalWell är att vi tillsammans ska utveckla digitala lösningar för behov inom välfärden med användarens egenförmåga i fokus.