Bättre vård, ett växande näringsliv och en process som till och med kan tvinga fram ny lagstiftning.
Här ger regionstyrelsens ordförande Fredrik Larsson (M) sin första stora intervju om vilken roll han tror att Digitalwell Arena kan spela för Värmland – och hela landet.
Det var många bitar som behövde falla på plats innan den
tioåriga satsningen på Digitalwell Arena landade i Värmland. Spetskunskap på
Karlstad Universitet, ett starkt näringsliv inom ICT-sektorn och att liknande
satsningar gjorts inom pappersindustrin var några viktiga faktorer.
Minst lika viktigt var det tydliga stödet från politiken.
Inte minst då de nya, digitala hälsotjänsterna som skapas i Digitalwell Arena
ska kunna testas i verkliga miljöer i samverkan med det offentliga. Förhoppningsvis
till nytta för hela Sverige – och helst även för människor utanför
landsgränsen.
Fredrik Larsson är både stolt och glad att satsningens arena blev just Värmland.
– Dels är det ett kvitto på att vi har en bra struktur för att driva den här typen av projekt och att det finns ett näringsliv inom den här branschen som man uppskattar på nationell nivå. Det andra är att det borde kunna få effekter på det värmländska näringslivet och välfärdsverksamheten, säger han.
I Digitalwells Arenas programförklaring står att de nya digitala hälsotjänster som skapas ska vara ”användardrivna”. Enligt Fredrik Larssons tolkning bryter det med den traditionella bilden av hur ett utbud skapas. Inom samma område ligger också den utveckling av vården han hoppas mest på i ett kort perspektiv.
– Ur ett medborgarperspektiv så hoppas jag att den traditionella vården, med hjälp av digitala verktyg och innovationer, får ett mer patient-, anhörig- och medborgarvänligt perspektiv, där man inte bara är en patient utan kan ha en dialog med vården.
– Jag kanske får en inbjudan att boka en tid. Det är ganska enkel teknik, men jag tror också att tekniken gör något med hur vi betraktar oss i själva systemet.
En viktig del av Digitalwell Arenas arbete är också att
förändra både organisationer och individers beteende kopplat till hälsa. Ett
problem som ofta upprepas kring nytänkande och innovationer inom vård- och
hälsosektorn är den byråkrati som omgärdar verksamheten.
Där har Fredrik Larsson stora förhoppningar om att bidra till något nyskapande:
– Ofta nämns regler och byråkrati som ett hinder för utveckling när det gäller digitalisering. Det är till en del sant, men kan också vara ett svepskäl och lätt att skylla på. Men i Digitalwell Arena finns ett moment om att testa policys och se vad som händer om man ändrar regler eller tillför nya informationsutbyten, vilken tjänst skulle det kunna leda till? Bara möjligheten att vi bygger upp en infrastruktur för att pröva ändringar av regelverk – eller till och med lagar. Tänk om vi kan ha det här som en plattform för att testa vad som händer om man ändar lagen – det vore skitspännande!
Att användarna kommer att vara redo att ta till sig nya tjänster och driva på utvecklingen är han ganska säker på.
– De som är tio år idag har aldrig upplev en värld utan smartphonens. Det går ganska fort, på en generation så förändras vår bild av verkligheten mycket, säger Fredrik Larsson.
Många kurvor inom den traditionella vården pekar idag åt fel. Inte minst hur vi konsumerar vård. Enkelt uttryckt kommer resurserna inte att räcka till om den utvecklingen fortgår. Sett ur det perspektivet tycker Fredrik Larsson ändå att man måste ha rimliga förväntningar på vad Digitalwell Arena kan bidra med i regionen.
– Digitalwell Arena som miljö för testbädd är inte för det värmländska behovet, utan där får värmlänningarna stå som modell för ett behov som andra också har. Det är viktigt att ha med sig, för det händer mycket bra saker på andra ställen också. Det är en internationell process som vi är en liten del av. När man jobbar med innovationer och framtidsfrågor så får man också vara beredd på att det vi gör kan visa sig vara fel. Om vi bygger upp en miljö för att testa saker så vore det osannolikt om allt blev bra, det ingår i metodiken, säger Fredrik Larsson.
Han tror inte heller att lösningen på framtidens problem ligger i att bara titta på vilka kostnader och behov som finns i den traditionella vården.
– Digitaliseringens öppning är att vi kanske radikalt kan förändra situationen – så att vi faktiskt gör saker innan vi blir sjuka. Då händer någonting, allt det andra är mer verksamhetsutveckling eller implementering av goda system. Men om vi med data, teknikutveckling och innovation vet om innan du blir sjuk att du kan bli sjuk och få en mycket billigare, enklare eller mer kostnadseffektiv vård – då har vi gjort skillnad på riktigt.
Som politiker, kan det vara känsligt att flytta mer ansvar för den egna hälsan till individnivå?
– En svår och viktig fråga alltid för politiken. Vi har alltid kommit överens om att finansiera sjukvården solidariskt, säger Fredrik Larsson.
Erfarenhetsmässigt är det känt att två grupper driver på utvecklingen inom hälsotjänster idag. Den ena är människor med kroniska sjukdomar, en grupp som kostar mest pengar inom hälso- och sjukvården. Den andra är friska människor – som vill bibehålla god hälsa.
– Min bild är att det finns öar av väldigt positiv utveckling, där man försöker använda ny teknik i väldigt specifika grupper, till exempel diabetes. Jag var med min son på skolan och mötte en kille på lunchen som hade en liten platta som mätte blodsockret, han är sex år och hade superkoll. All data registrerades och det är ett jättetydligt exempel på att sannolikt så kommer datan, AI, veta innan han blir sjuk nästa gång. För den typen av specifika grupper händer väldigt mycket väldigt snabbt, som läkemedelsbolagen är med och driver på. Där tror jag att vården generellt hänger med ganska bra, men när det gäller de som är friska och vill fortsätta och vara friska, där är inte vården med.
Vilka förhoppningar har du kring att en ökad digitaliseringen av vården kan göra den mer jämlik?
– Jag tror att den kan göra det, så till vida att det kan jämna ut skillnader i geografi, möjligheter att resa och förflytta sig. Det kan jämna ut skillnader i kunskapsnivå, i dag vet vi att har man en högre utbildning så får man bättre vård, eller åtminstone lever längre. Olika typer av verktyg för att bibehålla hälsan kan hjälpa till där. Samtidigt som det naturligtvis riskerar att ställa grupper som inte vill vara med i det digitala samhället utanför.
Även om Digitalwell Arena riktar sig mot framtidens lösningar är det svårt att helt bortse från de behov som finns idag. Exempelvis var Värmland den region där lägst andel tyckte att väntetiden till vård- och hälsocentraler var rimlig, 53 procent. Det framgår i den senaste upplagan av Hälso- och sjukvårdsrapporten – öppna jämförelser. Tillgänglighetsfrågan är också den Fredrik Larsson upplever som det största, generella problemet inom svensk sjukvård idag.
– Kanske inte ur ett medicinskt perspektiv, men den upplevs som ett problem. Framtida teknik kommer att förändra den situationen för vissa grupper, och kanske inte för andra. Men det är klart att om vi har en AI som heter 1177, då är resursen i princip obegränsad dygnet runt för var och en av oss. Det kommer säkerligen minska trycket och vi kan använda resurserna klokare på andra ställen där de behövs.
Hur kan Region Värmland bidra till att Digitalwell Arena blir en lyckad satsning?
– Region Värmland, och kommunerna, är en väldigt stor leverantör av välfärdstjänster och har väldigt stor kompetens, både av ledarskap och utveckling. Vi har tillgång till data och system och det är nog våra egna möjligheter att engagera oss som begränsar oss. Det är svårt att få tid och pengar att räcka till, annars finns egentligen inga begränsningar vad vi kan bidra till, exempelvis när det gäller att skapa miljöer för testbäddar.
