SEARCH
    Stäng den här sökrutan.

    Swegon första företag på plats när skola blir testmiljö för IoT-teknik

    Ett företag finns med från start när IoT-teknik ska testas på en ny högstadieskola i Arvika. Swegons fokus ligger på att skapa en så bra inomhusmiljö som möjligt, vilket kan ha stark påverkan på både hur man mår och presterar i skolan.

    1 mars startade det tvååriga projektet ”IoT i skolan för var och en”. Målet med projektet är att skapa samhällsnytta genom att stärka elevers hälsa, öka lärandet och skapa ett bättre liv för var och en genom tillämpning av IoT-teknik. Skolan blir en testmiljö för innovativa produkter och tjänster som kommer att kopplas till forskning, där CTF (Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet) ska kartlägga data som kan användas för att stärka elevhälsan.

    Under våren är projektet i en förberedelsefas, men ett företag finns med redan från start. Swegon är en projektpartner och kommer bland annat att mäta värden för luftkvalitet och temperatur.

    Carl-Ola Danielsson är utvecklingschef på Swegon i Arvika, och ser stora möjligheter med projektet:

    – Vi samlar på oss en massa data för att kunna styra vårt inomhusklimat på ett bra sätt. Men vi samlar också på oss data som vi tror som andra kan ha nytta av, men som vi inte riktigt vet hur vi ska använda. För oss är det intressant att vara med i en testbädd där denna data kan komma till nytta.

    Påverkar snabbt koncentrationsförmågan

    Men även Swegons data om kärnprodukten, inomhusklimat, kan ge relevant information kopplat till elevernas mående och prestation. Luftfuktighet och ventilation kan exempelvis påverka hur virus sprider sig i en lokal, där torr luft och dålig ventilation ökar risken för spridning.

    – Det finns mycket forskning som visar hur viktigt det är med bra luft. Redan vi 1 000 ppm co2 så har man tappat 10 till 15 procent av sin förmåga att lösa problem, så genom att öka ventilationsflödet kan man ganska enkelt förbättra förutsättningarna. Samma sak med temperatur, redan vid någon grads för hög värme tappar man mycket av sin koncentrationsförmåga, säger Carl-Ola Danielsson.

    Carl-Ola Danielsson visar ett urval av Swegons sensorer. De kan samla data om bland annat temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt och rörelser i inomhusmiljön.

    Under våren kommer Swegon att sätta upp sensorer i den befintliga högstadieskolan, för att ha med sig referensvärden när det är dags för flytt till den nya skolan i höst. Förutom temperatur och luftkvalitet finns även möjlighet samla in data om exempelvis buller och hur människor rör sig i lokaler, vilket kan bli aktuellt i projektet.

    Nya skolor och förskolor är en viktig kundgrupp för Swegon. Carl-Ola Danielsson hoppas därför att IoT-projektet, förutom att öka elevernas välbefinnande, ska kunna bidra till företagets produktutveckling.

    – Det skulle till exempel vara attraktivt att kunna visualisera kvaliteten på inomhusmiljön, kopplat till förslag på åtgärder om något avviker. Det vi jobbar med är väldigt kopplat till hur människor mår och presterar, det är kärnan i vår affär. Därför känns det här projektet jättespännande, säger Carl-Ola Danielsson.

    Öppnar för fler företag

    Christian Persman, projektledare, ser fram emot att se på vilket sätt elevers skolmiljö kan förbättras genom Swegons data. Tanken är att fler företag ska ha möjlighet att prova på hur IoT-teknik kan förbättra förutsättningar i skolan för elever.

    – Under våren tittar vi på hur vi ska gå tillväga för att skapa möjligheter för företag och hur vi praktiskt ska göra det arbetet – och vi är redan nu redo för att ta emot intresseförfrågningar från företag. För närvarande har vi också en diskussion hur vi ska hantera arbetet med att mäta i en fysisk miljö och att mäta individer som grupp.

    eu_fond_logo

    EUROPEISKA UNIONEN – EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

    Det regionala projektet DigitalWell finansieras av Europeiska Unionen – Europiska regionala utvecklingsfonden. Syftet med DigitalWell är att vi tillsammans ska utveckla digitala lösningar för behov inom välfärden med användarens egenförmåga i fokus.